Spridda skurar

Vänner och bekanta

Idag lade jag till på min tidslinje på Facebook om cancern. Tänkte att de flesta nog visste nu. Många hörde av sig. Tack för stödet . Känns riktigt skönt att  folk önskar Lycka till.

Fast idag är det ingen riktigt bra dag.Med cellgiftsbehandlingen kommer lite biverkningar. Influensa-liknande symptom är en av dessa. Å hela kroppen känner sig som influensa, musklerna värker, kroppen är seg, huvudet tungt, ja ni vet hur det känns.

Så jag ligger på soffan och tittar på Stargate Atlantis.  Bara sätta på DVD:n å trycka "Spela Alla" så har man underhållning i et antal timmar.

God   eftermiddag!

Å nu då

Vad att göra när man är sjukskriven

Jag själv

Konstigt att vara sjukskriven när huvudet är piggt. Man känner sej ju inte sjuk direkt.  Mellan varven lite deppig
mest pga att cancer är ett så hemskt ord. Sedan så kommer ju medicinerna att ställa till med mera. Nu denna veckan kan det bli så att jag mår illa. Ännu är det bara någon gång som det dyker upp. Nästa vecka skall trötthet och ökad infektionsrisk då immunförsvaret försvagats för att sedan tredje veckan åter må bättre innan det är dags för ny omgång.
Sedan kommer jag at för var omgång kanske bli lite sämre.

Jag var till frisören i måndags med "receptet" på en peruk. Någon gång under vecka 1 och 2 börjar man tappa håret.
Men jag är förberedd. Ny käck frisyr i en helt annan hårfärg. Skall bli kul fär någon hårfärg förutom råttfärgat har jag inte haft på många år!

Jobbet tankar

Läser post från jobbet men det kan vara svårt att förmedla vissa saker. Gå höger eller till vänster, vänta eller skynda.
Man kan tro när man läser en del bloggar att våra största och viktigaste utmaningar ligger i farkoster eller vapen av olika slag. Enlgt min åsikt så kommer det att krävas en annan plattform först.
Försvarsmakten har behov av att få information. Informationen måste transporteras på något sätt. SÅ hur skall vi bygga våra nät? Vem skall äga dem  (betänk upphandling inom statlig tjänst)  Vem skall drifta dem? Skall vi samverka med andra länder i några av näten? Vem vet hur läget är om 10 år vad avser tex kommunikationsattacker? Är de politiska, från andra länder, militära,  ekonomiska, religiösa, kriminella eller bara "mot".  Nät är dyrt att bygga eller bygga om. Hinner du bygga om i tid? Att bygga nytt eller bygga om tar tid och kräver ekonomi på rätt sida av bg året. Man kan inte flytta på tex länkar hur lätt som helst.
Innebär detta att vi åter skall titta på mer flyttbara länkar? Strategi över kommunikationer måste kunna vara till nytta över alla skeenden och platser. Vi skall nå våra system från utlandet. Vem har då kontrollen över sateliten?

Jag vet att detta inte är enkel situation. De system vi driftsätter måste från och med nu kunna vara så flexibla att de kan anpassas mot olika protokoll inom kommunkaitonsvärlden. Bara köra på med standard duger kanske inte alltid.
Den militära CIO samverkar på ett annat sätt med strategi , taktik och teknik för att kunna möta olika insatser  än vad den civila CIO behöver tänka på när han som företagets strateg skall ta fram det bästa och billigaste.

Så jobbet är egentligen precis lite som livet- allt är inte givet eller lätt att besluta om. Det viktigaste är

VÅGA TA NYA BESLUT OM VÄGEN MÅSTE  MÅSTE ÄNDRAS  MEN SE TILL ATT MÅLET KLART!

Ha det

Dagen D

Fortsättning på slaget

Idag påbörjas nästa fas i behandlingen. Cellgifter och medicin mot HER2 positiva genen. Cellgifterna skall jag ha i 6 månader medan HER2 behandlingen bara 3ggr då jag kom med i den kontrollgruppen som köär den korta tiden. Annars skulle det blivit upp till 1 års behandling. Spännande.
Kom alldeles för tidigt till USÖ. Gick och tog en kopp kaffe, läste lite mail, kollade bostäder i Luleå.
Grabben har ännu inte fått någon riktig stans att bo och vist går det bra men jag skulle inte gilla att bo i mitt eget vardagsrum någon längre tid. Så vi får hoppa något händer snart.

Snart dax att gå bort till onkologen. Dagens sejour blir den längsta så jag har laddat med filmer, vatten och frukt. Hoppas de inte har det långt till kaffet.

Återkommer efter behandlingarna för nu måste datorns kommunikation slås av.


Senare samma dag

Nu har jag fått "medicin". Gick jättebra. Jag är lite slö men kan inte riktigt sova. Inatt blev det inte någon sömn att tala om. Beror på "boostningen" med kortisonet.
Den verkan kommer att kvarstå några dagar/nätter till. Därefter blir det äntligen riktigt sova.

och så till sist: kom till sjukhuset strax efter kl 08 och lämnade  strax efter 15.30. Blev en lång dag. Trött i kroppen men huvudet forfarande klart. Känns konstigt.

Nästa besök om 3 veckor.

Dagen före

Denna dagen ett liv

Dagen började egentligen igår. Rensat ut kläder, ordnat så man kan nå träningsutrustningen.
 Idag var det dags att dammsuga och skura. Skönt att det är gjort. Ingen vet hur man mår sedan.
Fast man kan ju må riktigt bra och då kan det vara bra att ha tillgång till löpband, träningscykel och styrketräningsmaskin.
Jag skall ju akta mej lite för folk då man blir mer infektionskänslig.
Skönt med nätet då!

Tog de tolv kortisontabletterna i morse. Lätt som en plätt då de är jättesmå och enkelt smälter i lite vatten. Smakar hyfsat dessutom  vilket inte är vanligt med mediciner. Skall ta en omgång till idag.

Så imorgon är det äntligen dax, nu börjar resan.

FULL FART FRAMÅT!

Klara, färdiga...

En Säker dag!

Igår var jag på jobbet. Hela sektionen skulle spela lite bowling och på kvällen dags för en bit mat och lite gott att dricka hemma hos Lars H.
Grabbarna från södra Sverige hade med  Spettekaka och bjöd på.  Så jag drack vin och åt Spettekaka. Inte alls dumt men ack så sött.
Sedan var det dags att ordna mat. Vi gjorde maten själva efter Lars anvisning (Vampyrsåsen rekommenderas varmt). Jag var så oerhört mätt. Tur att jag tog de stora byxorna  på!
Tack till er alla på sektionen för en mycket trevlig kväll och ett särskilt tack till Lars med fru som lät oss få vara i deras hem.
Det kommer väl att ta tid innan ni hittar allt som vi stoppat in i fel låda när vi lagade mat.

En osäker dag

Idag vaknade jag  runt 9 och var rätt seg. Gårdagens trevligheter satte sina spår.
Idag var det dags att åka in till onkologens medicinska mottagning och träffa min läkare.
Hjärtkontrollen som gjordes i måndags visade att hjärtat var bra. På måndag börjar jag med behandlingarna.
Först skall jag äta en oerhörd mängd tabletter (12 åt gången) morgon och kväll dagen innan samt samma morgon och sedan morgonen efter. Kommer att bli väldigt vacker av dem... kortison om jag förstod saken rätt..dvs man blir ofta svullen.
Man skall sätta in en kateter (liknande) som sedan skall vara kvar under det halvår som behandlingen tar.
Skall bli skönt att komma igång.
Har varit lite svårt att somna med allt i huvudet men ikväll somnar jag nog bra. Inte bara beroende på att gårdagen blev sen utan läkarens förklaringar och en hoppfull prognos. Cancern i bröstet är ju bortopererad. Inget fanns i lymfan. Men HER2 proteinet måste man göra ngt åt.Om inte proteinet varit positivt hade man bara strålbehandlat mej men nu blir det cellgifter och något, som jag glömt vad det hette,  mot "HER2". Å sedan blir det strålbehandling.

Har nu helgen på mej att bestämma om ag skall ha peruk eller inte. Kanske bäst att ta en så man inte skrämmer folk. De kommer förmodligen ändå att bli förvånade, när  de ser mej i en frisyr, för ingen kan påstå att det jag haft förut kan kallas frisyr!
Vem vet, kanske skaffa en helt ny frisyr och hårfärg :-)

Vilse i pannkakan

En dag med mycket spring.

Provtagning
Jaha, nu har jag påbörjat resan. Imorse var jag först till Kem Laboratoriet för att lämna lite blod för provtagning.
Jag var färdig redan kl 08.35..

På jobbet
Efter provtagningen på morgonen for jag till jobbet. Det finns en del information och ärenden som måste lämnas över eller hanteras. Det var roligt att vara tillbaka. Saknar arbetskamraterna.
Jag har på det stora hela alltid haft bra arbetskamrater och chefer ända sedan S2 tiden, Människor som varit intresserade av att dela med sig av sin kunskap i syfte att alla på enheten/sektionen/gruppen skall ha så bra utbildning/kunskap som möjligt. Ytterst få har haft den egna karriären som främsta mål. Sådana har en tendens av att inte vilja dela med sig av sin kunskap.

Jag läser en del på nätet å särskilt nu när jag är sjukskriven.
Det är sällan man läser i bloggar och media om den sidan av försvarsmakten dvs all kunnig och duktig personal vi har.
Mestadels läser man om hur fel allt är. Då händer det att jag funderar på en del som skrivits och av vilka. Naturligtvis skriver man efter sin kunskap och syn. En del lägger fram sin syn på  flera olika ställen  med olika dignitet på nätet.
Om man diskuterar försvaret och dess anläggningar på Flashback  så har man inte min tillit.

Grabben har blivit stor
Vinkade av grabben som nu far till Luleå för 3 års studier. Kommer att bli tomt. Lägenhetssituationen i Luleå är värre än Stockholm eller i alla fall nära på! Luleå Tekniska Universitet har tagit in 2000 elever fler i år. Fast man glömde att ordna bostäder samtidigt.  Någon tänkte fel....
Vänlig Lulebo ställde upp och upplät sitt eget sovrum till grabben åoch  hans kompis för att själv sova på soffan!
En särskild kram riktas härmed till Camilla Björk, lika snäll som sin far!

Provtagning
Klockan 16 åter på USÖ.  Nästa hålltid var på Fysiolog mottagningen och dax för en ultraljudsundersökning av hjärtat.
Jag hade ingen aning om att man kunde "bilder" av hjärtat på så många håll.
Ultraljudet gick bra så det hela var klart på 40 minuter.  Kanske kunde gått lite fortare om jag inte varit så nyfiken.  Man skall inte alltid prata när undersökningen sker. Ger vid vissa tillfällen störningar på ultraljudet så det får göras om:-)
Resultatet kommer att gå till onkologen så på fredag får jag förhoppningsvis ett positivt svar.


Hemma igen
Det blev en dag med mycket spring och utan direkta svar eller åtgärder. Men grunden för planen framåt vad det gäller behandlingen torde snart kunna läggas efter  alla dessa prover.
Jobbet kommer att kräva att vi träffas fler gånger och tack och lov att jag får jobba hemmifrån så pass jag orkar. Annars skulle hjärnan krympa. Man kan ju inte bara vara passiv och titta på TV eller sitta framför datorn.


Så någon kompassrikting har jag inte än, inte ens vägen men slutmålet!
Tack för idag

Förbereda sig

Det gäller att förbereda sig. Jag gillar inte för mycket förberedelsetid. Om jag har det blir det bara skit!
En gång gjorde jag ett arbete riktigt noga och o god tid och länge.
Ett asgarv från min dåvarande chef när han läste underlaget  gjorde klart för mig att gott om tid är inte min grej. Skrivelsen jag skulle ta fram var fullständigt kass. Eftersom jag viste vad det stod så läste jag även det som inte stod..

Efter ett antal redigeringar hade mycket försvunnit och en hel del var oläsligt. Jag läste dock det jag tyckte stod för huvudet fyllde i det felaktiga. Jag kunde ju underlaget utantill

ALDRIG  mera så mycket förberedelser!!

Så nu tyckte jag att det var dax att klippa håret innan jag tappar det!
Kanske inte så kul att tappa 30 cm långt hår men 2-3 cm!!

Den som väntar på saker om min familj får vänta. I denna bloggen kommer bara mina tankar (rationella eller ej) kring min sjukdom å jobb.

Detta mest för att "prata" av mig!

Ibland är det skönt att skriva av sig istället för att prata!

Gröna sidan upp

Nu så är det dags att ha den gröna sidan upp. Det har jag väl i och för sig haft hela livet då jag började i Lottorna någon gång i början av 70 talet ( vx Lotta som det hette). Sedan 82 anställd inom försvaret.

Jag har alltid trivts i försvarsmakten även om jag inte alltid haft samma ide, tanke framsyn som en del chefer, tyckare, och andra förståsigpåare.

Jag tillhör väl inte den tysta gruppen direkt utan har framfört mina åsikter och för det mesta upplever jag att man lyssnat. Innebär ju inte att man gjort som jag tyckt vilket i sej inte är konstigt för ibland har man inte hela bilden för sig klar,

Fast nu är jag tyst eller i alla fall tystare. Trolig cancer sa läkaren och opererade bort en tårtbit (som de kallar det) av bröstet.  Lite senare sa man bröstcaner med HER 2 positiv ( ett protein som när det är positivt innebär att cancerförlopp blir snabbare). I alla fall inget i lymkörtlarna.  så det kanske tar bort udden av HER2 hotet.

På måndag skall jag kolla hjärtat med ultraljud.  Medicinen för att minska HER2 hotet  innebär ökad risk för skador på hjärtat.
Jaha, all skit jämnar ut sig!

På fredag skall jag till onkologen för att börja bestämma när cellgiftsbehandlingen skall starta och hur medicinen mot HER2 proteinet skall sättas in. Skall delta i en studie kring detta så jag kommer att följas upp extra noga.


Vad tänker jag då?
Mest när jag skall sova eller inte gör något som kräver att huvudet är med så är det  svårt att inte tänka på att jag har cancer. Tankarna är mest - Jaha å kanske bara ett år kvar. Hur kommer det att kännas? Fast innerst inne tror jag det går bra. Några andra tankar är inte OK fast de finns där.
Är väl å famnar någonstans i kris stadie trappan på 2:a mot 3:e steget.
Värst är det nog för barnen. Grabben ville inte alls veta ens.


Så det blir gröna sidan upp!! Som man sa nere i Karlsborg

Det omöjliga tar bara lite längre tid!!