95%

“You only live once, but if you do it right, once is enough.”

Mae West


Då har jag nu varit hos onkologen och träffat läkaren. Resultaten var bra
Hjärtkontrollen var utan anmärkning.
Alla blodproverna kom tillbaka UA. HB nu uppe i 125.
Blodtrycket - var lite högt men togs utan vila och medan jag pratade så det struntar vi i.
Var riktigt bra under hela min behandlingstid. Steg lite när jag började jobba,
eller vad man skall kalle det jag gjorde under arbetstidens 8h.
Jag arbetar ialla fall inte ihjäl mej pga för mycket att göra! Snarare tvärt om!!
Läkaren var nöjd med min viktnedgång hitills (gått ned de 8 kilona jag gick upp fram till i januari).
konditionen har blivit hyfsad. Än har jag svårt att orka ta i ordentligt.
Finns inte mer kraft i musklerna. Kommer nog att ta ett tag till innan de vill utvecklas
mera eller fortare.

Blir fortfarande lite "trött" då och då. Särskild om jag inte rör på mej ordentligt.
Då kommer gäspningarna och orken bara försvinner.

Jag skall dock till plastkirurgen för att fixa till ärret som ger mej lite problem.
Får se när den kallelsen kommer.

Annars skall jag inte tillbaka förrän i oktober nästa år. Mammografin skall
tas några månader innan.

Så på det stora hela är jag återställd. I alla fall till 95%!

Ha det!

Eva

å nu då?

Mycket få människor lever i dag – de flesta gör förberedelser för att leva i morgon. 

Jonathan Swift


Glömde berätta om resultatet från mitt besök hos onkologen. Alla värden var bra, hjärtat var bra
och jag känner mej pigg å stark. Lite trött ibland. Den där tröttheten
som cellgiftsbehandlade tycks få. Annars helt OK!

Nu går livet sin stilla lunk igen. Man jobbar, åker hem, äter, sover och jobbar. Som tur är så har
 man alltid något att se framemot. Detta alla aforismer och visdomsord till trots. 
Tyvärr kan man inte bara åka sin väg även om jag vill det aldrig så mycket.

Just nu ser  jag framemot att åka och hälsa på yngsta barnet. Blir en lång resa ända upp till Luleå.
Ett kort besök och så hem igen. 
Sedan ser jag framemot jul när vi alla är samlade , min födelsedag (dags för en rejäl fest) och
sist i min planeringscykel står sommarens semester.
Så jag gör förberedelser för imorgon :-) 
Halva nöjet är just att planera! Allra helst skulle jag vilja ta med min familj på en lång resa men sådant som 
semesterperiod och ekonomi gör det svårt. 


Om drygt en vecka är det dags att träffa läkaren på onkologen. Några dagar innan skall jag ta lite prover.
Har åter blivit lite "tröttare" och varmare. Känner av lite värk i höfter när jag gått mycket.
Annars är jag lika frisk så som jag var innan. 
Har gått ned allt jag gick upp. Känner mej rätt nöjd.


Medan jag känner mej nöjd slåss vänner, bekanta och arbetskamrater mot cancer. 
Hjärntumörer, leukemi, bröstcancer och alla andra varianter.
Tycks bli allt fler som drabbas. Livet går på sparlåga för ett tag och stegen blir kortare. 
Gäller att hitta vardagen och dess guldkanter i de korta stegen. 
Man mäter i nästa behandling, nästa smärta, nästa smärtfria dag och väntar på slutet
av behandlingarna. Man vill återgå till ett normalt liv eller starta ett nytt. 
Tänker på er!


Livet borde vara enklare och smärtfritt! Som när jag var barn.

 Att slåss med troll, befria prinsessor och döda varulvar, det är att leva

August Strindberg

Återkommer efter läkarbesöket.

Sköt om er och ha det!

Eva